På tisdagen fick vi en föreläsning i digital miljö ur ett kanske mer konstnärs -än skolrelaterat perspektiv. - Intressant föreläsning! Mattias visade via datorn exempel på visualiseringar av hur internet ser ut, lite information om internets utveckling och innebörd för kommunikation m.m., olika begrepp och förkortningar, samt gav exempel på konstnärer som arbetar med digitala rum och deras verk. Slutligen radade han upp några kända forum/miljöer på nätet.
Detta var något av startnykeln till vad vi skulle göra resten av veckan, nämligen utforska digita miljöer och den kommunikation som utövas där.
Eftermiddagen bjöd på en föreläsning ute i hammarkullen med Ove Sernhede. Bara att ta sig dit och se lite av hammarkullen var intressant och nytt. Jag har läst lite i en bok om ungdoms/hiphopkulturen och lärandet (röd bok..minns inte namnet) av Sernhede nån gång för länge sedan, och gillat det jag läst, och såg därmed fram mot föreläsningen.
Jag fick dock svårt att hänga med på föreläsningen, även om jag tyckte det läta ganska intressant när han kopplade göteborgs historia, dess innerstad, rika delar och fattiga, invandrartäta förorter till skolan och undervisningen. Hjärnan pendlade mellan viloläge och aktivt lyssnande föreläsningen igenom och jag blev allt tröttare och fick svårare att fokusera på vad som sades. Jag funderar hur mycket det berodde på min trötthet och oförmåga att fokusera länge, och hur mycket det berodde på Sernhedes sätt att tala, och tror att det handlade om en blandning av de båda. Jag vet inte riktigt vad det var, men något gjorde snacket svårt att fokusera på länge. Någon kvart in i föreläsningen hördes rop och skrik i trapphuset, och så småningom kom en lite väl högljudd skara skolelever och deras lärare in. Man såg hur Sernhede stördes av deras viskningar, rörelser och fnitter, och det påverkade även publiken. Så småningom sade Sernhede åt dem att vara tysta, varpå publiken också vågade reagera. Dagens mest fastetsade citat kom från en i klassen: "jag förstår inte hur man kan släppa in ungar på en sån här föreläsning". Jag, och säkert större delen av skaran tänkte att de självklart hade rätt att vara där, eftersom det hela handlade mycket om dom. Jag hörde dock att folk blivit sura och hakat upp sig lite på denna kommentar, men jag tycker att det inte bör blåsas upp för mycket. Det var en ogenomtänkt kommentar bara. Jag förstår nog hur hon tänkte, att det var nog lite för svår föreläsning för grundskoleleverna att hänga med på, och de tycktes inte vara särskilt intresserade direkt, men det lät väl lite fel med "hur man kan släppa in ungar...".
På onsdagen var det så dags att leta runt och prova på olika internetforum/digitala rum. Jag ville inte testa något som jag misstänkte att någon annan provade, och testade till slut tre forum, varav två jag redovisade på fredagen. Forumen var "Passagens" chat, "Flashback" och jippii.com.
"Passagens" chat var väldigt klassisk i sin visuella stil. Man skapade sig en profil (i form av kortfattad användarinfo) och ett "nickname" som syntes i chatten. Jag gick in i rummet "Spray-exilen" - ett rum för att de som saknar sidan "Sprays" gamla chat. Chattens huvudfönster var av klassiskt mIRC-snitt, med ett huvudfönster för alla inloggade att skriva kommentarer i. Markerade man ett namn och skrev här, så stod det typ "lagomroligkille >> hanna: Hej" i huvudfönstret, vilket visar för alla online att jag skriver, riktar det jag skriver till en särskild person, något man inte behöver göra om man inte vill här. Till höger i skärm fanns alla inloggade att dubbelklicka på för att öppna ett nytt fönster med ett privat samtal.
Jag försökte forska lite i vilka som var inne, vad målgruppen var osv och vad de gjorde för tillfället, genom att fråga i huvudchaten (jag är "lagomroligkille", se bild). En person gick även in för att "ragga" genom att skriva "nån rik kille i göteborg" och vänta på svar, typ varannan minut (ctrl-v?). Till slut gick jag in i rollen som Ronny, 41 och skrev att jag var vad hon sökte, bara på kul. När hon började fråga hur jag ser ut så tog det dock emot och kändes konstigt, varpå jag helt enkelt slutade skriva till henne, utan svarade till andra istället.
Jag kan inte riktigt förklara varför, det har väl mest med fördomar att göra, men fick en ganska tragisk, sunkig känsla av att vara inne på Passagen chatt, och tänker inte göra det igen.
Länk: http://chat.passagen.se/
På Flashback, som är ett stort diskussionsforum, chattar man inte på samma sätt i realtid, utan postar sina inlägg och väntar på svar i diskussionstrådar. Dessa kan man prenumerera på, så att man får meddelat till sin e-post-adress varje gång någon har kommenterat det man skrivit i tråden. Detta forum har jag lagt märke till då det ofta dyker upp som en av de första träffarna när man söker på google. Det tycks behandla alla typer av ämnen, och det diskuteras allt mellan hus, trädgård, lån, vovve och bil - till knark, racism (varnas för, om upptäckt, med hjälp av ett litet hakkors i början av tråden), vapen, pornografi och fetisher. Det är helt på svenska, och har idag över 340 000 användare! Detta trots att det tydligen inte är tillåtet i sverige på grund av sin avsaknad av regler och censur, varpå servern ligger utomlands. En flashback diskussion om det finns här: https://www.flashback.info/archive/index.php/t-395990-p-3.htmlei=qyK9SejGM4HasAP5oNRBsa=Xoi=translateresnum=29ct=resultprev=/t-505784.html
Eftersom forumet är förbjudet i Sverige, är det ingenting jag skulle rekommendera i ett skolsammanhang, även om många elever förstås redan diskuterar på forumet.
Länk till forumet: http://www.flashback.info/
Jag skaffade också en användarprofil på spelsidan jippii, där jag minns att jag spenderade rasterna på i gymnasiet för 6-7 år sedan. Då gick det att logga in som "Guest" och det enda man kunde göra var att spela spel mot andra. Nu ser sidan annorlunda ut. Här finns nu en chat, ett diskussionsforum, användarprofiler med info och bilder, singel-och multiplayer-spel, kasino-spel att satsa riktiga pengar i, samt "hot or not", som närmast kan liknas vid snyggast.se - där man röstar på folks utseende. Här ska man dock även kryssa i hur gammal man tror att personen på bilden är, av nån anledning. Även här stöter man på tragiska, halvnakna bilder.
Forumet har idag ca 500 000 användare, vilket jag inte tror att det hade i närheten av på gymnasietiden.
Spelsidorna ser dock exakt likadana ut, och fungerar precis som förr. Man kommer, efter registrering (som är obligatorisk numera), in på en tecknad bild på ett kvarter med klickbara "spelhus" med olika specialisering och olika mängd användare inne i. Väl inne i spelrummet finns ett huvudchattfönster, precis som i passagen chatt, och en lista av alla som går att utmana i de olika, mer eller mindre kända spelen; minigolf, pool, tetris, cannons, tic-tac-toe, four-in-a-line, othello, battleships, memory och chess. När man utmanat någon och denna svarat möter man denna i ett spel, samt chattar privat under spelfönstret.
Spelen är enkla men funktionella och roliga, och jag kan tänka mig att många skolbarn världen liksom jag gjorde, spenderar rasterna på jippii.
Länk till jippii: http://www.jippii.com/
På torsdagen hade vi genomgångar av photoshop, indesign och powerpoint, en krävande dag för de som var där hela dagen. Jag har använt powerpoint mycket, och trodde att den genomgången var först av alla, på morgonen, och kom därför senare. Det visade sig dock att det var photoshop på morgonen, så jag missade det. Jag fick dock lära mig indesign på eftermiddagen, vilket jag tycker verkar vara ett mycket bra och användbart program, och som har många funktioner som t.ex word saknar vad gäller lay-out av text och bilder. Mycket fiffigt program som jag ska använda mer. Prova det!
På fredagen var det dags för redovisning av de olika forumen, via dator och projektor. Jag missuppfattade att man skulle visa forumet med en screen-shot från sin blogg, så jag fick visa bilder från mailen. Jag hade inte utforskat jippii så mycket ännu, så jag redovisade inte det, vilket jag kom på att jag kanske skulle ha gjort.
Många hade testat habbo.se, som verkade ganska roligt, och lätt att komma in i. Warcraft och framför allt second life verkar tyngre att komma in i men också fascinerande! Att second life verkligen är ett andra liv, som folk lever och skaffar hus och partner i, är både fascinerande och skrämmande! Det håller tydligen på att dö ut dock, vilket gör att många som tjänar riktiga pengar, som markägare, strippor m.m. i spelet blir arbetslösa.. Påverkar finanskrisen även i det andra livet tro?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar